Osynlig

Vilka underbara människor de finns! Uppskattar mer och mer folk som säger sanningen och säger vad som verkligen tycker och tror! Borde fler göra, man kan faktiskt göra de utan att låta elak och bitter.
Tyvärr så får såna samtal mig att tänka väldigt mycket. Hade ett nyss med en person. De får mig att tänka tankar jag inte vill tänka, men som jag tänker mer och mer på.
Innerst inne vet jag så väl att dom här ärliga, underbara människorna har helt rätt i de dom säger. Men ändå så är de något som sätter stopp. Och jag vet precis vad. De är två saker.

Ni fattar ingenting antar jag av de ni läser just nu men de gör inget. Man behöver inte alltid förstå.

Jag borde i allafall sova nu. Ska upp tidigt i morgon och jobba. Men kommer inte kunna sova. Kommer ligga och grubbla, försöka hitta en lösning. Misslyckas. Börja om.
Jag vet precis. De börjar bli en vana. Positiva och glada tjejen här.

Jag vill gå ut. Bara gå och gå och gå. Men jag törs inte. Jag vill helst komma hem levande lixom. Inga fördomar här inte, inte alls.

Äh, kissa ska jag göra allafall. Sen får vi se om jag tar mod till mig och går ut. Jag kan ju försvara mig med pepparsprayen i värsta fall.

Hejs.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback