Allt känns falskt och det är lätt att bli besviken, när man väntar sig mirakel

Ibland slår ångesten till en som ett basebollträ i magen. Man kanske inte får säga så, men jag är bara människa.

Det kan vara allt från att maten ger ångest till att jag inte vet vart framtiden leder. Jag fick fick lite smått panikångest när jag insåg att jag inte kommer kunna göra skolarbetet klart till i morgon. Töntiga tjejen.

Bang bang bang rakt i magen. Hur tar man sig ur alla tankar? Ibland känns det hopplöst. Men det går över, snabbare än jag tror. Bara ensam för en stund. 

Andas in andas ut varje början har ett slut. Det är bara att spänna magen, så känns slagen inte lika hårt. Stampa sig igenom gyttjan, långa och bestämda kliv bort från slamet och geggan. Allt blir bra igen.



Fråga inte. Men jag är glad nu. Lycklig. Tjejen med humörsvägningar är igång igen. Från att ha gråtit tills de var slut på tårar till allvarligt samtal, till glada samtal... osv. Äh, de är bra nu allafall. :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback